Tjena mitt bena! Haha. jag tycker om gubbarna på mitt jobb! dom är roliga och otroligt trevliga! Jag tycker om åå industristäda.. Hehe.. Det är lite häftigt med passer kort, smutsiga värkstäder, truckar och kaffe atomater. Det har sin charm, fråga mej inte varför jag tycker det. Men det har det bara. Några coola tjejer finns det faktiskt också där, dom springer runt precis som killarna i coola jobbar kläder och är skitiga och lortiga. Kan bara inte låta bli och undra vad dom exakt jobbar med, och vad dom utbildade sig till. Å om dom trivs med sitt jobb. Jag har då kommit på att det är rätt okej och städa endå, (i alla fall om man inte städar med en viss stressad och negativ människa) Utan går i sin egen lilla värld, gör det man ska och tänker en hel del. Det är skönt att slippa va så himla social som jag tidigare tvingats varig, pga jobbet. I butik och café måste du ju va så trevlig och så himla utåtriktad. Det slipper jag nu, visst är jag väll trevlig mot dom jag möter, men det räcker oftast med ett hej och ett leende. så är dom nöjda.. Å då kan jag fortsätta jobba och tänka.. Jag har inte direkt kommit fram till något i mitt tänkande, men jag tänker en hel massa på vad jag ska bli när jag bli stor och hur jag ska tjäna pengar & vart jag ska bo. Hehe. det lät seriöst, men jag kommer ju aldrig bli nått om jag inte tar tag i det och just försöker bli nått. Jag beundrar madde som är så otroligt drivande, och som glider in på iss, städar lite grann, men nöjer sig inte med det & blir chef i stället. Jag menar det finns folk som har jobbat där i 30 år, och fortfarande städar! Sjukt skulle jag vilja säga, men det är ju ett val alla har. Och det är ju olika vad man vill åstakomma här i livet. Jag är lite för bekväm av mig, så jag skulle nästan kunna se mig själv på samma jobb, bara för att det är en säker inkomst & nånstans att gå till. (lite kontroll människa) eller rutin människa, fast jag INTE för allt i världen vill vara det. Men oavsett om jag är bekväm av mig så har jag även en enorm vilja, så jag hoppas och tror att viljan tar mig dit jag vill. VART jag nu vill. Det var de också. Jag beundra även carro som pluggat i fem terminer, å har fem terminer kvar! Som verkligen kämpar och läser, och är så seriös med sitt mål. Jag vill också ha ett mål! en dröm, nått att kämpa för! Det tar ju tid att komma dit man vill, så nån stans lär jag ju börja.
 
Nog med seriösa tankar nu, eller nej en till. Jag borde verkligen flytta! Men VART? Jag bor i smedjebacken! Men sover bara i smedjebacken, om ens det. Och så har det varit länge nu! I mer än 3 år har jag hoppat runt känns det som, lofsdalen, inneboende lite då och då hos carro och kattis, åker upp och jobbar igen, åker hem, blir hemma några månader, spenderar tid i falun, jobbar, och sen iväg igen. Det blir lixom lite knäppt att inte ha nått eget. Men samtidigt känns det så onödigt när jag endå är borta på vintern. Jag vill ju göra en till säsong, flera till. Kanske inte nu i vinter bara, eller jag vet inte. Blir för rastlös av att vara hemma också. Men endå så vill jag var hemma över jul i år. Så då kanske det är bäst och skaffa sig ett vardags liv, med lägenhet och ett jobb att gå till. Men hur låter det? När man väll skaffar det där känns det som om man bli fast i det. Det är ju inte så enkelt då menar jag, du säger inte upp dej från ett fast jobb, för en säsong och du vill inte flytta i från lägenheten. Men samtidigt inte ha den kvar för det bli för dyrt. Daa vilka problem jag har. Inga problem egentligen. Det blir aldrig som man tänker endå, så det blir väll som det blir, och det blir inget alls om inte jag ser till att det blir.