På ett sätt är det sorgligt att man glömmer saker som har hänt i sitt eget liv, men på ett sätt är det nog väldigt bra.

Blir nog lite nostalgisk, tääänk va mycket sjuka, roliga och grymma saker man upplevt.

Ren och skär lycka, alla tokigheter som säsongslivet bärt med sig, alla underbara saker som har hänt tillsammans med mina vänner.. alla knäppa tankar, och alla glada dagar, allt bus vi hittat på & jaa alla levande sommrar...

Jag älskar livet helt enkelt, det är mycket som är jobbigt & känns svårt när man är mitt i det. Men i det stora hela.. så är det ju helt jävla UNDERBART!!

Jag älskar när man känner sig så där grymt levande, så som man gör på sommaren, när man dricker vin, snackar skit med girlsen, dansar tills fötterna värker, nattbadar, busar & går hem och lägger sig vid fem, sex på morronen.. då det är ljust igen...

Eller på vintern, när man står högst upp i backen, åker snowboard, svänger för tvärt och rammlar, tappar andan... ligger med huvudet i snön... Hjärtat dunkar... & det enda som finns i hjärnan då är lycka... och ett puuu, det gick braa....

Vägrar va levande död.... Jag vill känna att jag lever...